Ryfjället igen

Efter fredagens miss med stavar och väder chansade jag och åkte iväg igen till Tärna.
Hela vägen var det ganska dimmigt men när jag närmade mig Tärna blev det ganska bra väder med tunna höga moln.
Jag började gå efter elledningen upp mot Ryfjället. Snön var djup och mjuk men pga. den varma hösten var många fjällbäckar öppna.
Ju längre tiden gick ju mer dimma drog in. Men när jag kom ovanför trädgränsen kom jag även ovanför dimman vilket var helt optimalt.
På kalfjället var snön mer packad men ändå ganska mjuk.
Sista biten upp var ganska krånglig då det var många stora kullar av vindpackad snö. Tillslut kom jag upp till telemasterna på toppen och började sätta ihop splitobarden och göra mig iordning för nedfärd.
Jag tycker det är väldigt segt och lite stressande att göra iordning allt när man ska ner: splitboarden ska sättas ihop, kläder ska bytas, stavar ska sättas fast på ryggsäcken, hjälm och goggels ska på. Men känslan när man står där på toppen med brädan under fötterna och man vet att man har ett långt härligt åk framför sig är riktigt fin.

Åket ner var riktigt bra, det hade allt. Från början var det lite trixigt med dom vindpackade snökullarna och lite dålig sikt. Lite längre ner blev det mer öppna ytor att åka på. Snön var snabb och mjuk. Under trädgränsen var det puder. Snön var orörd förutom mina egna stighudspår.
Riktigt bra första topptur för den här säsongen.

Fin fin snö

Fint midvinter-väder.

Här slutar drömmen om en riktigt bra liftanläggning.
 

Tomten har sin verkstad på toppen.

Åkning på årets näst mörkaste dag.

Varmaste hösten ever.
Men i Tärnafjällen finns det snö. Fredag den 20/12 hade jag tänkt mig en topptur på Daalåejvie utanför Hemavan.
När jag kom fram och började plocka iordning grejerna upptäckte jag att jag hade glömt stavarna hemma.
Jaha, vad göra? Gå utan stavar? Åka in till Hemavan och hyra ett par?
Nej jag bestämde mig för att köra in till Tärnaby och åka i systemet istället. Vädret där var mycket bättre också. Så kan det gå om inte stavarna är på.
Åkningen var riktigt bra med mycket lössnö i skogen, så pass mycket att man fick en del face shots.
Tyvärr var det bara Anjaliften som var öppen och ändå tog dom fullpris, inte helt ok!

Ljusare än så här blir det inte.

Sommar

Sommaren kom plötsligt i år. Jag hade räknat med att kunna topptura en bit in i juni men med flera veckor med högsommarvärme gick det inte. Jag blev dessutom sjuk och var ganska upptagen.

Men sommaren är kort och förhoppningsvis blir det en tidig vinter.
Undertiden så är ju sommar också ganska najs.

Borkafjället

I lördags styrde jag Golfen mot Kittelfjäll och Borkafjället.
Lättilgängligt fjäll som bjuder på 750 fallhöjdsmeter åkning. En kort tur över Borkasjön och sen börjar stigningen. Det var väldigt lättgått. Åkningen var bra, stora ytor och många vägval. Jag åkte ner ca 500 fhm till trädgränsen och gick upp igen och tog en annan väg ner.
Snön var ganska hård. Jag trodde att solen skulle ta mer på snön, men inte. Det var kallsnö förutom den allra sista biten.

Valmöjligheter!

Som vanligt en grym utsikt. Nästa topptur till vänster i bild?

Marsfjällen

Lite sent inlägg.
Förra lördagen (27/4) var jag och härjade i Marsfjällen.
På förväg visste jag att det skulle bli en lång tur. Min plan var att först gå upp på fjället som ligger innan Marsfjället och heter Gakkangaise. Turen började efter ett skoterspår och sen in i en dal kantad av fina toppar. Ungefär halvvägs in i dalen började jag gå uppför.
När jag hade avverkat ca 2/3 av första toppen slog vädret om och det började blåsa och snöa. Jag tänkte vända och åka hem igen för när jag tittade uppåt var det bara en tjock gröt. Jag grävde ner mig och satt och fikade ett tag. Då kom solen tillbaka och jag beslutade mig för att fortsätta.
På toppen av Gakkangaise Såg jag det maffiga Marsfjället. Toppen var inbäddad i moln. Snabbt beslut åka tillbaks samma väg som jag kom eller åka ner i dalen på andra sidan och gå upp på Marsfjället.
Jag valde det sista. Åket ner var överaskande brant, snön var stabil men inte för hård utan brädan fick bra grepp i svängarna.

Sen upp på Marsfjället. Tyvärr kom molnen tillbaks och det blev flatljus hela vägen ner. Inte så kul men det är sånt som händer.
Sen var det en jättelång bit att gå tillbaks. Totalt gick jag över 2 mil.

Nedre delen på första åket. Brant å gött.

Marsfjällstoppen.

Gröt....

Topptursäsong

Det blev ingen säsong i år. Hemma i Lycksele och jobbar istället.
Men det är ju inte alldeles åt hellskotta för långt till fina fjäll.

Topptur Ryfjället 7 april.
Ryfjället är väl inte känt för att ha så bra snö men det är ändå ett häftigt fjäll. 1000 fallhöjds-meter direkt från vägen är inte dumt.
Utsikten från toppen är riktigt fin med ett rejält stup på ena sidan och ihållande åkning på andra.
Tyvärr var snön väldigt hård på kalfjället och tung med en konstig skare på i skogen. Men kul var det ändå.

På lördag siktar jag på Marsfjället.