Eftersom jag ville spara tid genade jag lite för mycket och tog en senväg upp till toppen på Klippfjället. Istället för att ta den långa och lätta vägen började jag plocka höjd lite för tidigt. Det resulterade i en lite för brant tur upp till toppen. Men med vilja, nya hudar, skarjärn och bra stavar gick det bra.
Sedan åkte jag ner på baksidan. Åket var ganska bra, även om det var ganska hård skare så var det ett lager med kall lössnö överst.
Efter det gick jag upp på Brantfjället (det heter egentligen Luvlie Skaarjehke men jag tycker att det ska ha ett svenskt namn också). Åket där var ännu bättre och snön var ganska lös eftersom solen värmde på den sidan. Efter det åkte jag från grytan som blidas av baksidan på Klippfjället och Brantfjället ner till skoterleden som tar en tillbaks till byn.
Klippfjället från Grönfjällsdalen
|
Toppen på Brantfjället |