Sol, Sapporo, puder, urk

Det har hänt lite sen jag skrev sist.

Vi har haft en vecka utan snöfall, vilket är rätt trist. Vi har varit en dag inne i Sapporo. Kul att se lite stad. Vi var bla inne i en elektronikaffär på tre våningar.

Sen började det snöa igen. Det har kommit över en meter på typ ett och ett halvt dygn.

Sen har min hjälmkamera kommit. Men den har jag slarvat bort. Glömde den i gondolliften.

Idag har vi varit i en annan skidort ca 1 timma härifrån. I Rusutsu han vi göra kanske tre åk sen åkte vi fel och kom vilse och vi fick gå minst två timmar, varav första timmen plumsande i djupsnö.

Sen kom vi fram till ett hus typ mitt ute i ingenstans. Richard och Steve knackade på och vi fick hjälp av en snäll japan som inte kunde ett dugg engelska. Efter det tog väl åklusten slut kan man säga.

Men men det är väl bara att ta nya tag imorgon.

En bra dag, helt enkelt.

Efter att ha legat sjuk i tre dagar. Så var jag ganska sugen på att åka idag.

Tyvärr har det inte snöat på ett tag nu så vi hade inte så höga förväntningar. Vi åkte upp på toppen och ut genom gate 4. På toppen var vädret inte det bästa. Dimma, flatljus hård vind och piggsnö.

Men vi fick ett helt ok åk ändå, kanske inte midjedjupt puder men hyfsat mjuk snö, lite spårad men man måste ju kunna åka bra i det också.

När vi kom ner på pistmaskinsspåret som tar en tillbaka såg vi en klippa en bit längre upp. Vi bestämde oss för att gå upp och kolla lite närmare. Och det var en riktigt fin klippa ganska hög och bra lagom landning. Vi droppade några gånger och fotade.

Efter det åkte jag och Richard upp och ut genom gate 4 igen och skråade längre och fick ett bra åk. Och vi hittade ett roligt hopp att fota.

Alltså en bra dag helt enkelt.

Toppen

Igår tog vi en vilodag. När jag gick upp kändes kroppen helt död efter två dagars riktigt bra, men jobbig åkning.

Så igår gjordes det inte mycket vettigt. Spelade Zelda Ocarina of Time i säkert 4 timmar. Jag klarade ju ut Zelda Majora's Mask i Val Thorens så nu tar jag mig an det som påstås vara ett av dom bästa spelen genom tiderna.

Idag var vi uppe på toppen för första gången. Alltså den riktiga toppen. Efter den översta liften går man upp för ett spår i ca 15 minuter. Det var kul men man såg inte så mycket pga dimma eller moln eller vad det nu är. Efter första åket gick jag in för jag känner mig inte riktigt ok. Kroppen är trött och förkyld. Bättre att vila för det ryktas om ett fett dump inatt.

Våran grannvulkan

Richard och Jens, svårt att se var marken slutar och himlen börjar.

Bra åkning, ja tack!

Dagen började som dom flesta andra. Uppstigning kl 7, frukost och sen ut ca 8.10 för att vara först i liften. Sen åkte vi Miharashi-skogen några gånger. Första åket var inget vidare. Kroppen kändes seg och det var ganska hårt och spårat under dom ynka 20cm puder som kom inatt. Sen provade jag att åka lite mer till höger och där var det mycket skönare snö och kroppen var uppvärmd så det blev några riktigt sköna åk i våran favoskog. Sen provade vi Strawberry fields och Blueberry fields. Strawberry var ok ganska uppåkte men kul ändå. Blueberry var sämst i världen.

På morgonen blåste det väldigt mycket så det var inte öppet upp på toppen. Så vi tänkte att det här blir kanske ingen höjdardag.

Men runt 11-tiden bestämde dom sig för att öppna Hanazono 3 och gate 5 som finns vid toppstationen på Hanazono 3. Från liften såg vi massor med folk som skråade ut till höger så vi bestämde oss för att skråa så långt så vi får ospårat.

Tyvärr så är ju inte så lätt att skråa med snowboard, speciellt när det lutar lite uppför. Så jag var tvungen knäppa av mig brädan och gå. Det var hur jobbigt som helst efter som jag sjönk ner till knäskålarna för varje steg jag tog och vissa partier ända till midjan. Men fan den som ger sig tänkte jag och knatade på. Efter kanske 20-30 minuter var jag framme vid ett ställe som såg perfekt ut. Och det var perfekt. Ospårad, midjedjup, härlig snö. Helt sjukt bra åk med först stora ytor och sen tajt skog.

Efter det åket träffade jag Jens och Richard igen, eftersom vi kommit ifrån varandra under hajken. Dom hade åkt ännu längre bort så vi tog liften upp igen och följde samma spår. Som tur var hade fler skidåkare åkt där nu så det var mycket hårdare och jag sjönk inte ner lika djupt.

Det åket vi sen gjorde kan mycket väl ha varit bästa åket i mitt liv. Brant, snabbt, djupt, ospårat. Sen kom vi ner till en sluttning med en stor sten i mitten som blev ett riktigt stort hopp.

Man flög säkert 3-4 meter över marken. Tyvärr var landningen lite uppkörd och mina ben var lite för trötta så jag lyckades inte stå i landningen utan satte först i röven och sedan kunde jag åka iväg. Men det var ett riktigt roligt hopp som var större än det såg ut uppifrån så man blev lite skraj i luften.

Transporten tillbaks till liften var inte så kul däremot flack och uppförsbacke här och var. Alltså inte gjord för snowboard.

Vi körde samma åk en gång till och jag sattsade ännu mer i hoppet och flög som tusan men satte inte landningen den här gången heller. Jag och Richard gick upp och tog hoppet en tredje gång och nu körde jag med lite mindre fart och träffade en bättre landningsplats så tredje gången gillt.

Det var förresten inte tvärenkelt att gå upp till hoppet. Backen var väldigt brant och snön väldigt lös. Så dom 40 metrarna vi gick upp tog kanske 15 min.

En otrolig dag men som tog knäcken på mig eftersom det blev så mycket gång. Men helt klart värd det.

Tyvärr inte så många bilder idag. Man hade ju annat för sig än att fota :)

Starten för vårat åk, inte så tokig utsikt.

Så klart ser det ju hälften så häftigt ut på bild.

Hjälmkamera

Nu har vi alla tre beställt varsin hjälm kamera. Kul att kunna filma lite åkning.

Mt Yotei

Igår var det lite sol på morgonen. Passade på att fota vulkanen Yotei som ligger mitt emot Niseko.
Förhoppningsvis ska vi hajka upp på den i slutet på Februari.

Vilodag

Ställde klockan på 7 imorse. Det ryktades om ett massivt snödump.

Så blev inte fallet. När jag öppnade ytterdörren blåste det jätte mycket och det hade inte snöat så mycket. Så det blev en välbehövlig vilodag. Nu snöar det som tusan så det blir nog gött imorgon.

Rullbands-sushi

Natten till idag hade det inte snöat nått nästan så vi tog lite sovmorgon. Idag öppnade dom gate 2 för första gången. Men snön var ganska vindpackad. Vi drog till Moiwa och åkte istället. Där hittade vi bra snö men tyvärr är åken ganska korta.

I kväll var vi inne in Kutchan som är närmaste staden, ca 15 minuter med buss. Där åt vi rullbands-sushi. Man fick plocka vad man ville ha från bandet. Det var kul eftersom det har alltid varit lite av en dröm för mig att äta rullbands-sushi. Sen kollade vi in centrum lite men det var inte så mycket att hänga i granen.

En galen grej vi såg var den spelhall stor som en fotbollsplan fylld med spelautomater och rökande japaner. Ljudnivån var högre än en nattklubb.

Nu ser det ut att snöa på lite under natten så det blir nog till att stå vid liften 08:30 imorgon.

Gött

Lördagsnöje för medelålders japaner.

Lite olika toasitsar.

Vilodag?

Nej, det blev inte nån vilodag. Tyvärr så råkade det dimpa ner 30 cm snö under natten och då går det ju inte att vila. Vi började med två åk i Miharashi (eller i skogen bredvid den backen) och det första åket var det helt ospårat i skogen. Och som grädde över i:et kom solen fram lite också.

Sen åkte vi upp till toppen och körde ut genom gate 4.

Det åkte består först av en liten hajk/skråning tills man känner att man har hittat rätt plats för att droppa in. Sen är det först ett stort öppet fält innan man kommer in i skogen. Åket är långt hyfsat brant och riktigt rolig och varierande teräng. Så småning om kommer man ner till ett pistmaskins-spår som går tillbaks till pisten igen. Där är det bara att knäppa på brädan på ryggen och knata ca 15 minuter.

Totalt blev det 4 åk via gate 4 för mig, 2 för Richard och ett för Jens.

Idag kände jag mig i mycket bättre form än igår och förkylningen börjar släppa nu.

Utanför liften ca 08:20

Sa jag orört?

Hopp

Den roliga liften som tar en upp till toppen.

Den har varken säkerhetsbygel, fotpinne eller ryggstöd. Bara en liten järnpinne där bak så

man inte ska glida av baklänges.

Nedre delen på åket från gate 4. Tyvärr ser man inte hela åket.

Moiwa

Idag var typ första dagen det inte snöade. Så då tänkte vi att vi inte skulle ha så bråttom ut eftersom gaterna inte öppnar förän 10 och all snö mellan pisterna är uppkört. Tanken var att åka ut genom gate 4, alltså samma åk som dom sista igår. Men vi fick sällskap av en australiensare (som varit här i 7 år i rad) som också bor här och han visade oss runt i Annupuri och Moiwa.

Annupuri är byn längst till vänster på kartan och det ingår i vårat liftkort. Moiwa ligger till vänster om Annupuri men ingår inte i vårt liftkort så vi köpte ett 12-åk kort där.

I Moiwa var det jätte lite folk och mellan Moiwa och Annupuri hittade vi fina åk.

Inte så långa men i början ganska branta och snön var nästan orörd. Efter dom branta partierna kom vi in på ett spår som tog oss tillbaks till antingen Moiwa eller Annupuri.

Tyvärr är vi alla väldigt trötta. Kroppen är helt slut så man kan inte riktigt åka på topp. Så det blev bara en halvdag idag och imorgon blir det kanske vilodag. Kan behövas efter en veckas åkning i bottenlös snö.

Tydligen så är Moiwa stället att vara på när det är mycket folk i Niseko, tex. lördagar, för där är det alltid lite folk.

Bästa dagen

Idag var nog bästa dagen hittils.

Vi gick upp ganska tidigt och var i backen kl 9. Det kom ca 30 cm snö inatt. Vi började med att åka samma åk som igår, det var hur bra som helst. Helt ospårat hyfsat brant och helt underbart.
Efter några åk där drog vi upp till toppen för att åka ut genom en gate till back countryn. Fyra liftar upp så kommer man upp så långt det går med lift. Det är en bit kvar till toppen men då får man hajka.
Vi åkte ut till höger från liften och ut genom gate nr 4 (längst till höger på pistkartan). Vi skråade/gick en bit och sen var det bara att åka. Åket var riktigt bra med bottenlöst puder upp över öronen. Ibland sprutar det upp så mycket snörök att man inte ser ett dugg. Ju längre ner man kommer destå tätare blev skogen. Det är riktigt kul att åka bland träd, då får man verkligen tänka till vilken linje man ska åka.

Till sist kom vi ner till en plogad väg som tar en tillbaks till liften igen efter en liten promenad.

Tyvärr blev det inga bilder idag men kan bjussa på en från igår när Rickard och Jens köper kaffe ur en av flera automater som finns i byn.

Grym dag men nu är man helt slut.

Hoppas på samma sak imorgon.

Sol

Idag såg vi solen i Niseko. Det är en ganska ovanlig syn. Vädret var väldigt omväxlande ena stunden snöade det och nästa stund var det sol.

Åkningen idag blev i skogen mellan några pister.

Berget består av fyra skidorter Annupuri, Niseko Village, Niseko Grand Hirafu och Hanazono.

Vi bor mitt i Hirafu.

Liftkartan, vi bor där pilen pekar.

Dagens första åk blev i skogen rakt fram.

Första liften

Strawberry and blueberry

Vi har haft en grym dag. Vi har åkt Strawberry felds och Blueberry felds idag. Två riktigt bra åk som vi åkte typ hela dagen. Och vädret? Det snöar.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Niseko Village

Nu har det snöat ända sen vi kom hit.

Totalt har det kommit 150 cm sen vi kom. Idag åkte vi i Niseko Village som är en annan by bredvid Hirafu där vi bor. Där hittade vi fin brant skogsåkning. Det var ganska uppspårat men det gjorde inte så mycket det var sjukt kul att studsa runt bland vallarna av lös pudersnö. Tyvärr började det blåsa så dom stängde liften upp. Då åt vi lunch på Hilton Hotell i Niseko Village. En riktigt fin lunchbuffé för en hundralapp.

Vi har ett litet problem. Nämligen att vi är sjukt trötta när vi kommer in från åkningen. Vi går och lägger oss vid 10 och sen av nån anledning vaknar vi jätte tidigt, vid 6-7 tiden.

Hilton

Den första dagen

Hej hej!

Nu har vi gjort våran första skiddag i Niseko. Det har snöat hela natten och hela dagen. Det har snöat 80 cm på 24 timmar!

Det var grymt mycket lössnö både i och utanför pisten. Tyvärr var sikten ganska dålig men det var grymt kul ändå.

Det var inga "gates" öppna till off-pisten öppna idag heller. Och är det nått man inte ska göra här så är det att ducka under rep. I Sverige gör man det hela tiden för snön är ju faktiskt vitare på andra sidan. Men gör man det här tar dom liftkortet direkt.

Resan ner gick väldigt bra. Vi började med att åka till Frankfurt för att där byta plan. Tyvärr var vårat plan lite försenat från Arlanda så det blev väldigt stressigt på Frankfurts flygplats.

Sen fick vi åka väldens största passagerarplan, en Airbus A380, till Tokyo. Den resan tog över 10 timmar. Det var ganska segt och trångt men man hade en liten skärm framför där man kunde välja mellan olika filmer, serier och musik.

När vi kom fram mötte vi upp med Jens som kom med ett annat plan från Köpenhamn.

Sen åkte vi buss från Narita till Haneda flygplats och därifrån flög vi till Sapporo.

Efter det åkte vi buss i ca 3 timmar till Niseko.

Hela resan från Lycksele till Niseko tog över två och ett halvt dygn.

Vi bor på Kanon Log House. En timmerstuga som fungerar som vandrarhem. Här bor ca 20 pers några från Norge, Australien och Japan. Vi delar rum med en kille från Japan nu men sen ska vi få ett eget rum. Boendet är enkelt men helt ok.

Japan är ett konstigt land. Alla japaner är verkligen jätte trevliga. Dom bugar och säger hej. Dom är så vänliga så man själv känner sig dum. Men många förstår väldigt lite engelska.

Vi har lite problem med vad vi ska äta. Det finns inga vettiga affärer i Niseko. Dom som finns har bara snabbmat i form av färdiga rätter för mikron eller färdig nudelsoppa. Vi siktar på att åka in till Kutchan, som är närmaste stad, för att storhandla.

Jag hade inte med kameran ut idag. Den skulle nog inte ha mått så bra av allt snö.

Men jag lägger upp några bilder. Klicka på dom för att förstora.

Flygresan till Frankfurt

Bussresan till Haneda flygplats

Richard och packning utanför Haneda

Jens och Richard läser karta

Våra sängar

hi-tech

Published with Blogger-droid v1.6.5

På Arlanda på väg mot Tokyo

Published with Blogger-droid v1.6.5

Väskorna är packade till bredden, hoppas på att slippa övervikt.

Imorgon börjar resan!