Första snön

Första snön 2012, tyvärr inget bildbevis för det snöade för kort stund.

Hästskosvängen

Hästskosvängen är en en tur som jag velat göra länge. Turen börjar på Vassitjåkkas nordtopp och går sen hela vägen runt till Voitasrida. Hela vägen gå man på bergskammen som omger dalen Vassivaggi. Igår var det perfekt väder. Vindstilla, sol och några plusgrader.

Jag började att gå till Katterjåkk. Därifrån gick jag sydsidan upp på Vassi till nordtoppen. Vägen upp var bökig  eftersom det bara låg lite snö ovanpå stenhård snö. Det gjorde att man hela tiden tappade greppet och en bit upp hände en av dom saker som inte får hända. Jag hade tagit av mig splitboarden för för det var för brant och hårt för att gå på hudar upp sista biten, men jag lyckades inte få grepp med foten så jag halkade och började rutscha nerför. Efter kanske 10 meter såg jag en sten som jag tänkte kunde bromsa mitt fall så jag satte mot fötterna mot den men det gick inte. Efter ca 10 meter till kom en liten snökam som hade bildats under en stor sten. Jag kastade mig på mage och grep tag med armar och händer runt kammen och lyckades få stop på mig.
Efter det fick jag ta fram spaden och hugga ut steg i den stenhårda snön och på så vis lyckades jag ta mig upp på platån mellan Vassi nord och Vassi mellan.

Vassi-kammen är ganska platt så att nå mellantoppen och sydtoppen var lätt. I själva basen av hästskon blev det väldigt mycket upp och ner något som var väldigt jobbigt och vid ett tillfälle fick jag än en gång ta fram spaden och hugga steg för att komma upp.

Vid sextiden på eftermiddagen var jag så uppe på Voitas. Benen var väldigt trötta. Åket ner var bra, i början var det kallsnö, sen blev det skare men den var så hård att man inte skar igenom.

Väl nere i dalen igen började den långa vandringen hem. Jag blev tröttare och tröttare. Den lilla turen uppför Katterjåkk-liften tog en evighet.

Turen tog ca 12 timmar och jag avverkade ca 3 mil och säkert uppemot 2000 fallhöjds-meter totalt.
När jag kom hem fick jag ett sms av min chef. Han sa att spaet inte behövdes städas och att jag kunde vara ledig imorgon om jag ville. Det var riktigt skönt. Idag har jag varit grymt sliten. Vädret har varit kanon så jag var ut och åkte i ett par timmar men bena ville inte riktigt vara med i matchen.
Det här var säsongens sista topptur. Om fyra dagar åker jag hem.

Hela vägen runt.

I mitten på hästskon.

Toppen på Voitasrida.

Många olika saker

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade här. Mycket har hänt sen sist. Jag har gjort en kvällstur på Vassi igen. Den här gången gick jag hela vägen från Gränsen, halvvägs in i Vassivaggi och sen upp. Det var sol hela vägen och vindstilla. Det var skare så det var några knepiga passager där jag var nära på att halka ner men allt gick bra. Åket ner var riktigt härligt trots skaren.

Sen har Jonas, som jag träffade i Niseko kommit hit. I måndags åkte vi nattskidåkning. Liftarna var öppna från 22 till 00:30. Sen kommer vi till det nästan viktigaste av allt: Jag har flyttat! Från det sunkiga boendet i Baracken till ett svin-fint rum i Schmedjan. Det finkade inte att bo i Baracken. Det lever om om nätterna så att det inte går att sova. Folk (både dom som bor där och dom som inte bor där) skriker, super och spelar hög musik om nätterna. Men i Schmedjan är det hur lugnt som helst, riktigt skönt.

Sen har jag och Jonas varit upp på Vassi en gång till. Den här gången på dagen. Soligt och fint med bra slushig snö. På toppen blåste det som bara den. Det var svårt att gå, så mycket blåste det men så fort vi kom ner en bit blev det bättre. Åket var jätte bra, vi körde i rännorna ner.

I eftermiddag efter jobbet var jag även en tur till på Råtjuvare. En fin kvällstur i strålande sol.
Bara 7 jobbdagar kvar nu!

Vassitjåkka

Riksgränsen by night.

Mitt nya rum, litet men fint. Och TYST!

Sista branta partiet upp på Vassi.

Toppmarkeringen på Råtjuvare.

Rombakstötta m.m.

I söndags (min första av tre lediga dagar) så var det kasst väder båda stolsliftarna var stängda pga hård vind. Det det mest spännande jag gjorde var att gå till Katterjåkk för att handla. Igår var det också grått men vindstilla så jag, Sofia och André åkte till Rombak för att gå upp på Rombakstötta. Vädret där var ganska omväxlande, ibland tät dimma och ibland ganska bra sikt. Det var helt vindstilla och några plusgrader. Först fick vi bängla oss igenom en tät skog och sen gå upp efter en ganska bred ränna. Åket var ganska bra övre biten var det kall, lös snö och nedre var det blöt sorbé-snö. Sen genom skogen igen ner till bilen. Efter det åkte vi in till Narvik för att tanka, äta och se på stan.

Idag gick vi upp på Råttjuvare (stavning?) berget som är mittemot Riksgränsfjället över sjön Vassijaure. Vädret var ganska soligt men det blåste nått djävulskt på toppen.

Sofia i tät skog

Vassi

Vädret har den senaste tiden varit riktigt kasst. Mulet och storm. Det positiva är att det har kommit mycket snö. Men såklart jobbade jag när solen äntligen tittade fram. Men nattens tid är förbi och det är (någorlunda) ljust dygnet runt numera. Så efter jobbet i går drog jag i väg på topptur. Egentligen skulle jag till berget som är mittemot över sjön. Fredrik erbjöd mig att låna hanns skoter (och hanns förarbevis). Men just när jag skulle fara kom Sofia och André. Dom hade varit upp på Vassi (eller Vassitjåkka som berget egentligen heter) då ändrade jag mig och beslöt att också gå upp dit. Jag körde in i Vassivaggi-dalen och sen började jag knata uppför. Snön var stabil och lätt att gå i. Jag höll ett ganska högt tempo och var uppe på ca 2,5 timmar. Det kom några svåra partier där jag var tvungen att ta av skidorna och klättra till fots en bit.
Ca 20:40 var jag på toppen. Det blåste ganska mycket där så jag skyndade mig att sätta ihop splitboarden och börja nerfärden. Tyvärr han snön frysa och bilda ett skarlager så åkningen blev lite knepig. Men åket var fint ändå och det var riktigt fint att komma ut ett tag.

På väg upp.

Toppmarkeringen med Riksgränsen i bakgrunden.

Utsikt ner mot dalen och Voiddasriida.

Föräldrar i Gränsen

I veckan har jag haft besök av mor och far. Det var trevligt, kändes som att ha 4 dagar skidsemester. Riktigt skönt att slippa Baracken i några dagar. Nu är vädret kasst plusgrader och snöblandat regn.

Vänner i Gränsen

Helgen var en super kul helg. Linus, Andreas, Carro och Mikaela var här och hälsade på. Andreas och Carro körde bil upp från Piteå och kom hit vi 11-tiden i torsdags. Vi käkade på Lappis och sen drog vi ut i backen. Det var flatljus och snö förutom sista timmen då solen kom fram.
Sen på eftermiddagen kom Linus och Mikaela hit med tåg. På fredagen var jag tvungen jobba så det blev ingen åkning men vädret var ungefär samma som på torsdagen. Men på lördagen kom solen fram och lös hela dagen. Snön var riktigt bra eftersom det hade snöat ganska mycket. Vi gick upp en sväng på Nordals och jag tror Linus fick en rejäl puder-uppenbarelse för åket var riktigt bra.
Det var extremt svin-kul att dom var här och det var den roligaste helgen hittills.
Jag börjar bli väldigt less på att bo i "Baracken". Vi är 15 pers som ska dela på kök, toa och dusch. Det är extremt lyhört och en del personer förstår inte att man inte kan leva om hur som helst när som helst. Men men det är bara 6 veckor kvar och åkningen är fin.

Jag, Robin, Frida och Matilda var på en topptur i Norge idag på Spanstinden. En lätt tur men vädret var inte så bra. Så fort vi började gå så drog molnen in och efter ca 500 fallhöjds meter var det bara vitt och vi vände efter ca 800. Snön var inte häller så bra, lite skare. Men kul att vara ute i alla fall.

På vägen hem svängde vi förbi Rombaksbottna (tror jag
fjorden heter).

Knädjupt och solsken

Igår var nog den bästa dagen hittills. Det hade snöat flera dagar i rad och sen kom solen. Igår var jag uppe 5 gånger på Nordals och åkte pow! Det är en grym känsla att åka branten i så knädjupt puder. Idag var  jag uppe två gånger och branten är fortfarande svin bra. Eftersom den är så brant rasar det ner snö så fort nån åker och täcker igen spåren rätt bra. Sen är det inte så jätte många som åker branten heller.
Jag åkte Norgesvängen och vända också. Även den var riktigt bra och det gick att hitta ospårade linjer.
Eftersom det är poskvecka är det grymt mycket folk här så det blir till att trängas, eller i alla fall stå nån minut i liftkö.
Sen har jag även hunnit med att jobba lite och nu väntar mer jobb då jag ska städa spaet kl 8. Räknar med att bli klar vi ett-tiden. Slitit men imorgon tror jag att jag tar lite sovmorgon.

Nästan Japan-kvalitié

Nu har jag fixat så jag städar spaet på kvällarna. Det gör att jag kan vara ledig fram till 12 dom dagar jag jobbar. Det är ganska slitigt att jobba så sent på kvällen men en förmiddag som den idag var det värt det. Det har snöat i tre dagar och kommit mycket puder. Jag var väldigt tveksam till att ge mig ut imorse men jag tänkte att jag tar ett åk i alla fall. Snön var svin bra, nästan som Japan-puder och efter ett tag sprack det upp och solen kom fram i ca en timme. Det är väldigt mycket folk här nu under påsken så det blev snabbt uppåkt men det var magiskt ändå.

Litletinden

På födelsedags-måndagen blev det åkning hela dagen i systemet. En tur upp på Nordals sen blev det några åk i "Norgesvängen". Fin dag i solen.
På tisdagen blev det topptur igen, den här gången tillsammans med Klas och hans kompisar Erik och Tove. Vi kom inte iväg förrän kl ett, jag skyller på dom andra för jag var klar kl 8. Sen blev det en timmas bilkörning in i Norge. Berget vi besteg heter Litletinden med en fallhöjd på 1050 m.
Utsikten var helt otrolig med mäktiga berg och fjordar.
Tyvärr kom moln och dimma in halvvägs upp så första delen av nervägen var det totalt flatljus. Men sen kom vi nedanför dimman och då var det ganska bra sikt. Snön var helt sjukt bra. Sen var man ganska mör i bena efter tre dagar med mycket turning och åkning.

Klas och Litletinden till vänster.

Hur såg din tisdags-utsikt ut?

Voiddasriida försök 2

Idag var en perfekt dag för ett nytt försök att nå toppen på Voiddasriida. Och det lyckades. Förutsättningarna var mycket bättre än sist. Bena var pigga, jag startade tidigare och jag hade mer mat med mig. Det hade blåst in ganska mycket snö så åket blev väldigt bra i 15 - 20 cm super lätt kallt puder. Jag här grymt nöjd med mig själv att jag kom upp. Totalt gick jag över 2 mil och 1000 fallhöjds meter. Åket ner var lite över 3 km långt och tog 10 minuter. Total tog turen 9,5 timmar men då fick jag gå uppför pisten imorse för att komma ner på baksidan.

Så här såg det ut imorse.

På toppen.

Kvällstur 1... eller överasknings-kvällspuder 2

I torsdags efter jobbet drog jag och några till på kvälls tur, den första av många kommande förhoppningsvis. Vi började med att gå upp till toppen och sen gå upp på Nordals. Det, i byn, snöblandade regnet var på berget bara snö och hade skapat ett fint lager pudersnö.
Imorgon, beroende på vädret, kanske det blir ett nytt försök på Voiddasriida.

Sikten var så där, skymning och lite mulet.

Skit-väder

Åkningen är inte alltid frid och fröjd. Igår och idag har det varit plusgrader och snöblandat regn.
Jag har varit ute och åkt totalt 2 timmar igår och idag. Jag provade mina skidor för första gången. Dom känns helt ok men dom är lite svåra att kontrollera i låg fart. Eftersom det är mulet väder ser man inte ett skit på berget så åkningen var riktigt tråkig och jädrans vad pjäxor är oskönt jämfört med snowboard boots. Men kul att variera lite.

Topptur Voiddasriida

Skulle igentligen ha publicerats igår men jag somna...

Nu är det rätt filmklipp.

Igår gjorde jag en lång topptur. Målet var toppen Voiddasriida som inte ligger så värst långt bort men kruxet är att man måste gå långt för att kunna bestiga toppen. Jag funderade innan om jag skulle gå innan liftarna öppnade och då gå uppför pisten först eller om jag skulle vänta och ta liften upp. Jag tog det senare vilket jag i efterhand ångrar lite.
I alla fall, ca 09:45 var jag redo att börja knata. Jag gick in i dalen som är mellan Voiddasriia och Vassecohkka, en djup dal med toppar på ca 1000 fallhöjdsmeter. Utsikten nerifrån dalen är riktigt häftig. Jag trodde inte att dalen var så lång som den var för det tog ca 2 timmar innan jag kom fram till stället där jag började stigningen.
Redan då var jag ganska trött pga. mina 5 turer upp på Nordals i söndags.
Sen gick jag och gick, uppåt och uppåt. Jag blev tröttare och tröttare och helatiden i bakhuvudet låg tanken att när jag kommer ner har jag två timmar tillbaks till liftsystemet som stänger klockan 16.
Jag gick tills jag började må illa av utmattning och då bestämde jag mig för att nöja mig ca 200 fallhöjsdmeter från toppen.
Det var lite surt att inte nå toppen men jag orkade inte helt enkelt. Men åket ner var riktigt bra olika lutning och bra snö och jag fick ju ändå ca 800 fallhöjdsmeter och det är inte illa.

Av åket fick jag lite ny energi och första biten tillbaks kändes inte jätte jobbig. Men ganska snabbt blev jag riktigt äckligt trött och min matsäck (på bara fyra mackor) var slut. När jag väl kom tillbaks till dalstationen av Nordalsliften hade liftarna stängt för ca en halvtimma sen så det var bara att gå upp i pisten för att sen åka "Apelsinklyftan" hem.
Coca-cola och nötter har nog aldrig smakat så bra som när jag kom in och kunde slappna av.

För att summera denna tur: Dålig planering rörande tid och matsäck och att bena redan var uttröttade redan innan jag startade gjorde inte saken bättre. Jag skulle säkert ha nått toppen om jag hade varit utvilad. Men jag ska dit igen och nå toppen och det finns fler fina åk i dalen som jag vill göra.

Vy inn i dalen. Utedass i förgrunden.

En trevlig stuga som ligger halvvägs inn i dalen.

En sån Nordals-dag

Skulle igentligen ha publicerats igår men det glöde jag...

Solen lyser åter över Riksgränsen och Patrik är glad, ty Patrik har åkt snowboard!
Igår var det lite nysnö och allmät bra. Dom öppnade Uffes vägg som har varit stängd ett tag. Jag var en av dom första att åka ner. Snön var riktigt fin och jag fick faktiskt mitt första faceshot i Riksgränsen när jag droppade "Gruvan" som är ett ganska högt drop med lite klurig landning som man inte vill ramla i för då tumlar man ner en ganska bra bit.

Idag har jag åkt på Nordalsfjell hela dagen. Fjället har ingen lift så man får hajka upp, men det är en ganska lätt hajk. När den är spårad är det som en trappa hela vägen upp. Totalt blev det 5 turer upp och ner. Snön var bra stabil, lätt vindpackad snö. Förrutom i "branten" där jag av misstag råkade hamna. Åket där började bra. Snön var bra och lutningen är som namnet avslöjar väldigt brant. Men sen kom det isfläckar som var svåra att se eftersom bergssidan ligger i skugga. Och mitt i ett hälskär förlorade jag fästet och på grund av lutningen hasade jag utför en bra bit. Inte så kul när man vet att det framför en finns klippor som är väldigt stora och hårda. Men det gick bra, jag får ta revansch på Nordalsbranten när det inte är blankis.
Nu fem turer, en dusch och en middag senare är jag väldigt trött så det blir en tidig kväll.
Imorgon planerar jag att dra ut på tur på Voiddasriida, en ganska lång tur med hög fallhöjd.

"Gruvan" Droppade inte på allra högsta, det hade jag nog inte
klarat av att landa med den snön som var.

Sett från mitt fönster. Gruvan är den svarta klippan till höger
om taknocken.

Utsikt från Nordals. Morgondagens tur blir på fjället till
höger i bild men inne i dalen.

Man ser inte så mycket och man får inte en sån bra uppfattning av
 åket men men...

Tråkjobbarväder och prylar

Idag var en riktigt bra dag det var halvklart väder och mycket nysnö för det har varit snöstorm i typ tre dagar nu. Men då var det ju bara det att jag jobbade hela dagen. Trist att missa en sån dag eftersom mina tre lediga dagar (söndag - tisdag) bestod av 3 timmars åkning innan snöstormen kom. Men det är inget att hänga läpp över utan det för jag räkna med eftersom jag valt att jobba.
Jag är i alla fall väldigt nöjd att jag åkte till Japan för jag har ju faktiskt fått ca 25 puderdagar redan :)

Nu har dom fått igång två liftar på baksidan, Vinkelliften och Solliften. Jag hann med några åk i söndags och det var riktigt fint.

Jag har köpt på mig lite prylar också. Dels ett par skidor och pjäxor som jag köpte för kanske tre veckor sedan när sporten hade utförsäljning av förra årets prylar. Skidorna är gamla hyrskidor men i bra skick och pjäxorna är nya. Sen beställde jag idag ett på täckbyxor, Marmot Alpinist pant, ett par skalbyxor i Gore-tex Pro Shell. Nedsatta till 2500 på Addnature tyckte jag var helt ok pris för ett par så bra byxor.
Nu hoppas jag det snöar resten av veckan och blir bra väder på söndag så man för nån åkning.



Salomon skidor och pjäxor.

Finfina dagar

Igår öppnade Uffes vägg. Jag och Fredrik var typ först dit. Det var grymt. Jätte fin snö och bra väder. Många verkade inte fatta att Uffes hade öppnat för vi hade den för oss själva nästan hela förmiddagen.
Både igår och idag var det låga dimmoln. Det gjorde att i byn var man under molnen (det var bra sikt ändå) och på toppen var man ovanför.

Idag drog jag iväg på splitboard-tur igen. Målet var toppen som ligger på andra sidan sjön (vet ej vad den heter). Tyvärr var det väldigt dålig snö att gå upp i. Antingen stenhård vindpackad snö eller ca 10 cm lös snö som helatiden ville glida undan. Det var otroligt svårt att få grepp och man halkade hela tiden. Det var bokstavligen två steg framåt, ett steg bakåt. Det var lite tråkigt eftersom vägen upp är halva grejen. Men åkningen var fin. Stabil snö och bra lutning.
Nu är jag rejält trött så det blir en tidigt kväll och sen upp och jobba kl 7 imorgon.

Gårdagen

Riksgränsen under molnen.

Så här såg det ut tidvis idag.

Målet för dagen, röda linjen visar mitt första åk.

Nedre delen på första åket.

Andra åket.

Soldag

Ja här har det inte skrivits på ett tag. Det beror på lite olika saker. Dels har jag inte haft internet. Sen har jag jobbat mycket och inte kunnat åka. Och sen har åkningen inte varit så märkvärdig.
Tills idag. Det har kommit rätt så mycket snö nu och det är mycket mindre stenar framme. Branten och Uffes, dom två offpiståken på framsidan har varit stängda. Men idag öppnade Branten. Det var riktigt rolig åkning fullt med drops och roliga hopp. Varje åk var sjukt roligt.
Nu hoppas jag det kommer mer snö så att dom kan öppna baksidan också. Just nu är det bara dom två stolsliftarna på framsida som är öppet.
Åkningen här är väldigt annorlunda jämfört med Japan. Det är väldigt lite pow pow och mer vindpackat. Men terrängen är mycket roligare. Men jag är riktigt nöjd över att jag till slut bestämde mig för att åka till Japan även om beslutet satt långt inne.
Det har varit mycket jobb den senaste tiden men nu har jag börjat ha tre dagar ledigt i veckan så det känns bra, då kan det dumpa när jag jobbar och vara sol när jag är ledig.
Jag jobbar i städet på hotellet och städar spaet varje morgon och när jag är klar med det hjälper jag till där det behövs.

Lite mobil-bilder från idag:

Strålande sol och -12 grader.

Fin dag

Igår hade vi snöstorm äntligen. Det kom kanske 20 cm snö och drevade in en jäkla massa. Idag lös solen lite grand så jag begav mig i väg på tur. Upp på Björnfjell blev det som ligger på Norska sidan gränsen. En fin tur men väldigt flack åkning. Vid lunch var jag tillbaka så in med två mackor, byta snowboard och sen ut till liften.
I systemet fick vi stundtals riktigt fin åkning. På flera ställen hade det samlats väldigt mycket snö. Här är väldigt rolig terräng med många fina drops.

På plats i Gränsen

Har nu varit på plats i Riksgränsen i några dagar. Jag har jobbat mycket men idag är jag ledig. Det är väldigt lite snö här. Det är premiär nästa helg men nu i helgen har det varit smygpremiär med dom båda stolsliftarna öppna. Men det är för lite snö för att dom ska kunna pista hela vägen ner eftersom det mest är klippor under snön. Jag var upp och åkte ett tag men det var sånt flatljus att man inte såg nånting. Nu snöar det i alla fall och det ser ut som om det ska snöa hela veckan så jag håller tummarna.

Riksgränsen

Jaha mot Riksgränsen. Börjar jobba på torsdag med nån sorts utbildning.

Cirkus SJ

Kl 6 landade en trött Patrik på Arlanda. En bit mat och sen krypa ner i sängen i sovkupén kändes inte dumt. Tåget skulle gå 21:42. Jag frågade i informationen om det gick som planerat och hon sa att det skulle bli 10 minuter sent. Skönt tänkte jag, bara 10 minuter. Efter lite väntan tittade jag på informations-särmen igen och såg att det nu var försenat 20 minuter till. Ok, 20 minuter hit eller dit. Och så här höll det på. Ända tills kl 00:10 tre och en halv timma senare fick jag stiga på tåget.
Ombord träffade jag en väldigt trevlig konduktör som sa att jag kunde få en egen kupé eftersom jag hade så mycket packning och dom hade inget ställe att ställa snowboardbagen på. Hur bra som helst.
Kl 10:00, fyra timmar försent kom vi fram till Vännes. För att spara tid körde tåget inte in till Umeå utan det blev buss mellan Vännes och Umeå. På Umeå centralstation visade det sig att tåget till Lycksele inte skulle gå från Umeå utan från Vännes. Så det blev buss tillbaks till Vännes igen.
En jäkla cirkus. SJ har jätte bra och hjälpsam personal men när grundpelaren i deras service, att ta sig från punkt A till punk B, inte fungerar så är det ju nått som är på tok.

Med SJ:s resegaranti fick jag dock en värdecheck på hela priset av resan så det kommer att räcka både till och från Riksgränsen så det är ju bra iaf.

På Arlanda

Nu sitter jag på Arlanda och väntar på att nattåget till Umeå ska gå. Jag har lyxat till det med en plats i sovkupé. Hemresan hittills har gått jätte bra. Allt har flytit på fint förutom att jag irrade bort mig i Sapporo vid 12-tiden på natten. Alla korsningar ser ju likadana ut. Men efter ca 45 minuters irrande kom jag rätt. Det gick smidigt med väskorna på hemvägen. Det tar bara väldigt lång tid, dels pga deras urusla engelska och dels för att dom verkar aldrig veta vad som gäller för snowboardväskor. Men japaner är extremt vänliga och hjälpsamma så efter en halvtimme och 5200 yen (ca 450 kr) fattigare vid incheckningen var väskorna iväg och kom ända fram till Arlanda.
Jag har flugit kanske 14 timmar och från Tokyo var det, pga tidsskillnaden, solnedgång hela vägen. Rätt fränt.
Nu är det bara upp till SJ att ro i land det här äventyret.

Sapporo

Sista skiddagen är avklarad. Inte så värst fantastiska åk men kul ändå det hade kommit 15 - 20 cm nysnö. Vi dorppade hängdrivan vi Jackson som nu har blivit ca 4 m hög. Grymt härlig landning var det i riktigt djup pow.
Nu sitter jag på Chisun hotell i Sapporo och funderar på vad man gör själv en kväll i en 2 miljoner-stad. Jag är grymt trött och kroppen är ganska sliten, det känns framför allt i knäna.
Dom är i full färd med att bygga för snöfestivalen så jag gick runt och kollade lite på halfärdiga snöskulpturer. Det är helt sjukt vad stora grejer dom bygger. Sen har jag varit på Bic Camera, en elektronikaffär på 5 våningar.
Jag har ätit amerikanskt idag, Mc Donald's och KFC är lite trött på japan-mat. Imorgon bär det av till flygplatsen för en natt på hotellet där. Jag får se om jag stannar på flygplatsen eller om jag far tillbaks in till Sapporo när jag checkat in.

Inte president-sviten men fint ändå.

Bor på åttonde våningen.



Klassisk Sapporo-lunch.



Sapporo TV-torn.

Militären jobbar på.