Splitboard-tur 3

 Idag var en soldag. Så jag bestämde mig än en gång att ta mig ann Nisekos baksida. I liften på väg mot toppen började jag ångra mig lite. Det var sol och hur fint som hällst men det blåste jätte mycket och var iskallt. Den lilla hiken upp till toppen var inte häller så trevlig, kall vind rakt i ansiktet. Men men på toppen bestämde jag mig ändå för att åka ner på baksidan. Snön var rätt bra, lite vindpackat i början och sen puder. Nere i dalen mellan bergen blåste det inget så jag delade brädan, satte på stighudar och började knata upp. På toppen av Iwanupurri irrade jag omkring ett tag för att hitta en bra sida att åka ner för. Eftersom det har blåst rätt mycket dom senaste dagarna var det ganska mycket vindpackat men jag lyckades hitta ett riktigt fint åk. Ganska brant med djup, kall och lätt snö.
Det pirrar fint i korppen när man känner snön svepa över låren och upp på magen i svängarna. Det var så bra åk att jag gick upp igen och körde en till gång.

Har nu åkt på splitboarden lite mer och kan konstatera att den inte är att föredra i tät skog och där det är lite puckligt. Den är styv och inte så snabb i svängarna utan kör på lite som en långtradare vilket är riktigt bra på stora öppna ytor men inte när man kör i skog.

Det här var åttonde åkdagen i rad så bena börjar kännas ganska stela men imorgon är sista åkdagen. Sen drar jag till Sapporo på onsdag och på fredag flyger jag hem.

Ett klipp ifrån andra åket.

Jag åkte i mitten på bergssidan som ligger i skuggan.